En sula kan stötta hålfoten, fördela trycket under foten och få ett besvärligt steg att kännas lite mindre besvärligt. Vad en sula inte gör är att bota något, och skillnaden mellan ett inlägg du plockar från en hylla och en ortos som en ortopedingenjör formar efter just din fot är mindre än priset antyder. För de flesta löpare räcker det enklare alternativet längre än man tror.
Marknaden för löparsulor lever på en känsla av att något måste vara fel med fötterna. Den känslan är sällan befogad. Innan du lägger flera tusen kronor på en utprovad ortos är det värt att veta vad forskningen faktiskt visar, och var den medicinska gränsen går.
Tre saker som alla kallas sulor
Ordet sula används om vitt skilda produkter, och förvirringen är inte din.
Längst ner finns komfortinlägg: mjuka gel- eller skuminlägg du köper för en eller två hundralappar i sportbutiken eller på apoteket. De byter ut skons egen tunna fabriksisula mot något fluffigare. De stöttar ingenting strukturellt, men kan kännas skönt och dämpa lite.
I mitten finns prefabricerade ortopediska inlägg, ibland kallade halvortoser. Det är seriösa, formgjutna inlägg med ett definierat hålfotsstöd och ofta en stabiliserande hälkåpa. Du köper dem i några standardstorlekar, eventuellt efter en enkel fotanalys i butik. Det är den här kategorin Löplabbet och liknande kedjor säljer tillsammans med en steganalys på löpband.
Högst upp finns individuellt utprovade ortoser. Här tar en ortopedingenjör eller fotterapeut en avgjutning eller en digital skanning av din fot, väger in din gång, dina besvär och dina skor, och tillverkar ett inlägg som bara passar dig. Det är den dyraste vägen, och inom regionvården den som kräver en bedömning och ofta en remiss.
Skillnaden i pris mellan kategori två och tre kan vara fem- eller tiofaldig. Skillnaden i resultat är, för de flesta löpares vanligaste besvär, förvånansvärt liten.
Vad forskningen säger om sulor och löpning
Två frågor är värda att skilja på. Den ena är om sulor förebygger skador hos friska löpare. Den andra är om sulor behandlar ett besvär du redan har. Svaren skiljer sig åt.
På förebyggande sida finns det faktiskt stöd. En systematisk översikt och metaanalys på löpare specifikt (Neves med flera, Journal of Sport Rehabilitation 2022) samlade tolv studier med drygt 5 300 löpare och landade i en riskkvot på 0,6. Översatt till klarspråk: i de inkluderade studierna fick 24 procent av löparna med ortos en skada mot 37 procent i kontrollgruppen, alltså ungefär 40 procent lägre risk. Effekten var tydligast för belastningsrelaterade besvär som stressfrakturer, och bevisgraden bedömdes som måttlig, inte säker.
På behandlingssidan är bilden svalare. För hälsmärta, alltså den grupp dit hälsporre och plantar fasciit hör, visar den största sammanställningen (Whittaker med flera, British Journal of Sports Medicine 2018, nitton studier) att sulor på medellång sikt minskar smärtan något mer än låtsassulor, men effekten är liten och osäker, och på kort och lång sikt syns ingen tydlig nytta alls. Sulan är med andra ord en pusselbit i en behandling, inte behandlingen i sig. Det är samma ram vi använder i vår genomgång av skoval vid hälsporre och plantar fasciit.
Den punkt där kedjornas sälj brukar tystna
Här ligger artikelns viktigaste poäng, och den som butiksdisken sällan lyfter fram. När forskarna har jämfört individuellt utprovade ortoser med prefabricerade inlägg har de inte hittat någon meningsfull skillnad. Whittaker-översikten såg ingen skillnad mellan måttsydda och hyllköpta ortoser vid någon tidpunkt, och den fann inte heller att en dyrare, specialtillverkad sula gav mätbart bättre resultat än ett enklare standardinlägg.
Den dyra ortosens stora fördel är passform vid en avvikande fot, inte ett bevisat bättre löpresultat hos en i grunden frisk fot. För majoriteten av löpare är ett välvalt prefabricerat inlägg jämbördigt med ett som kostar fem gånger mer.
När det är medicinskt motiverat
Det finns lägen där en utprovad ortos är rätt väg, och de handlar mindre om löphastighet än om foten i sig. En tydlig strukturell avvikelse, som en uttalad plattfot eller hålfot, en stel eller felställd fot, en längdskillnad mellan benen eller nedsatt känsel vid diabetes, är situationer där ett inlägg som följer just din fot kan avlasta på ett sätt som inget standardinlägg klarar.
Detsamma gäller envis smärta som inte ger med sig. Har du haft ont under hälen eller i hålfoten i flera månader trots vila, töjning och bättre skor, är det inte en fråga för sportbutiken längre. Då vill du ha en bedömning av vad som faktiskt orsakar smärtan innan du köper något, eftersom ett inlägg som lindrar fel problem bara döljer det. Vår guide om hälsporre och egenvård går igenom vad du kan göra själv först, och sidan om ont i foten hjälper dig sortera mellan olika orsaker.
En vanlig missuppfattning är att en avvikande fottyp i sig kräver en korrigerande sula. Det stämmer dåligt med kunskapsläget. Kopplingen mellan hur foten rullar och risken att skada sig är svagare än skobutiker brukar låta påskina, något vi går igenom i guiden om pronation, supination och din fottyp. Att överrulla lite inåt är en normal del av ett friskt löpsteg, inte en defekt att bygga bort.
Var du får hjälp, och i vilken ordning
Vägen beror på om du har ett rent komfortbehov eller ett medicinskt.
- Vill du bara testa stöd och dämpning: börja billigt. Ett prefabricerat inlägg från en sportbutik eller ett apotek, gärna efter en enkel fotanalys, ger dig det mesta av nyttan utan att binda upp en stor summa.
- Har du ihållande eller kraftig smärta: börja med en bedömning, inte en produkt. Vänd dig till vårdcentral, en fysioterapeut eller ring 1177 för råd om vart du ska gå. En läkare eller fysioterapeut avgör om det finns ett behov, och kan vid behov skriva en remiss till ortopedteknisk verksamhet.
- Behövs en individuell ortos: den tillverkas av en legitimerad ortopedingenjör, ett yrke med skyddad titel som regleras av Socialstyrelsen. Med remiss kan delar av kostnaden täckas av regionen, mot egenavgift. Utan remiss kan du köpa privat, men då betalar du hela summan själv.
Det är just den medicinska bedömningen som ligger utanför en löparkedjas erbjudande. En steganalys på löpband i butik är ett säljverktyg och en passningskontroll, inte en utredning av varför du har ont. Den skillnaden är värd att hålla i huvudet när någon vid disken föreslår en dyr sula efter tio sekunder på bandet.
För de allra flesta löpare är ordningen alltså enkel. Pröva ett billigt inlägg om du vill ha mer stöd, byt till en sko som passar din fot bättre, och spara den utprovade ortosen till det fall då en avvikande fot eller en smärta som inte släpper faktiskt motiverar den. Sulan kan göra ditt löpande skönare. Den ersätter inte en korrekt diagnos.
Den här artikeln ger allmän information om fothälsa och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Vid ihållande eller kraftig smärta, kontakta vårdcentral, fysioterapeut eller 1177.